Jag startar morgonen i TV-huset. Vi diskuterar en ny rapport från Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Den visar bland annat att internetanvändandet kryper ned i åldrarna. Hälften av de svenska tvååringarna använder internet ibland.
Vad händer? Ska vi vara oroliga?
Tittar man närmare på undersökningen ser man att det de yngsta gör är att se på film och spela spel. Jag tycker att det kan vara helt OK, om det de ser och gör är anpassat för småbarn. Och om det inte tar upp för mycket tid.
Att internetanvändandet kryper ned i åldrarna handlar dels om att ny teknik, med surfplattor och smarta telefoner passar små barn ganska bra. De fattar fort hur man gör. Dataspel har ofta en dålig klang, men söker man på nätet finns till exempel massor av pekböcker. Man trycker på e bild av ett djur och en röst säger vad djuret heter. Eller en frukt, eller en sak… Helt OK sysselsättning för ett barn. Måste vara roligt att de kan påverka och interagera!
På nätet finns också mycket filmklipp och sagor för barn. Fördelen är att barn kan se om samma saga eller film gång på gång. Det är ofta det små barn vill! Och alla föräldrar har inte tålamodet att läsa samma sak mer än tio eller tjugo gånger…
En del små barn använder också nätet för att skapa egna bilder och egen musik.
När barnen börjar skolan börjar de alltmer använda nätet för att söka efter fakta, och för att sköta skolarbetet. Då gör också sociala nätverk sin debut. De kommer att ta alltmer utrymme ju äldre barnen blir. Barn kan själva söka information, de kan ställa frågor och få svar.
Ska man vara orolig?
Jag tror att det är som med allt annat i barnens liv. Det måste finnas proportioner och relationer. Tar nätet över annat viktigt är det inte bra, sker det utan relationer med vuxna och jämnåriga är det inte bra, exponeras barn inför sådant de inte är mogna för är det inte bra… Föräldrar ställs inför nya utmaningar. Det ställer krav.
Men tänk vilken värld som öppnar sig!
Comments are closed