Jag bor två kilometer från Kärrtorps Centrum. Jag är sällan just där i centrum, affärer och service finns på närmare håll. Men idag var jag där. Förstås.
Det jag såg i Kärrtorp var vanliga människor; gamla, medelålders, unga och barn. Vi gick tillsammans för att visa att alla människor har samma värde, att alla människor har samma rättigheter. I tåget såg jag grannar, vänner som bor långt bort, kändisar och så massor av okända.
Jag stannade någon timme. Sedan gav jag mig av till Nackareservatet för en skogspromenad. Det var rätt märkligt. I den annars lugna skogen ekade rösterna från Kärrtorp mellan träden. Ovanför hovrade en helikopter. Där det brukar vara alldeles tyst var det svårt att prata i samtalston. Det gick inte att höra vad de andra i sällskapet sade. För rösterna som vill få bort nazister och rasister från våra gator var så väldigt starka.
Det känns bra.
Comments are closed