Förra veckan var jag inbjuden av socialutskottet att föreläsa på ett internt kunskapsseminarium i riksdagen. Det handlade om hälso- och sjukvårdens ansvar för våldsutsatta barn, en fråga som jag är starkt engagerad i. Jag är väldigt glad att våra politiker förstår allvaret i att våldsutsatta barn inte får den vård de har rätt till, och att de lyfter frågan på det här sättet!
Jag tror att idén till seminariet kom till efter ett inslag i Ekot i mars. Det handlade om att så få barn läkarundersöks när de misstänks vara utsatta för vålds eller sexualbrott. Men bristerna gäller såväl barn fysiska som psykiska hälsa.
De andra talarna var Professor M A Finkel och Professor H Dubowitz från USA, Gabriel Otterman som är överläkare vd Barnskyddsteamet i Uppsala och Anna Kaldal som är docent i straffrätt vd Stockholms universitet. Jag avslutade seminariet med ett gemensamt förslag från oss svenska föreläsare: – Tillsätt en utredning för att se över hälso- och sjukvårdens ansvar för våldsutsatta barn!
Bristerna är väldigt allvarliga och gäller stora delar av landet. Det verkar handla om systemfel som är svåra att åtgärda på lokal nivå. Det handlar om felprioriteringar, men också om brister i organisation, attityder och kunskap.
Ett sätt att åtgärda bristerna är bättre nationell samordning Vi som föreläste vill alla se ett nationellt kunskapscentrum för våldsutsatta barn. Men det är viktigt att ett sådant kunskapscentrum har en anknytning till praktisk verksamhet. Annars får det ingen trovärdighet. Det bästa vore att knyta det till landets Barnahus.
Det tog vi fasta på och sände idag in en gemensam skrivelse som handlar om det till socialutskottet och till Barn- och äldreminister Maria Larsson. Vi fick sällskap av ytterligare några kloka forskare och praktiker som skrev under.
Nu ska det bli spännande att få svar!
Comments are closed