Intensiv vecka. Många spännande möten med barn och med professionella.

Men en sak fastnar och gnager. Det är skolverkets lägesbedömning 2013. Jag får ont i magen när jag läser. Vart är vi på väg?

Skillnaderna mellan skolor med bra och dåliga resultat har ökat dramatiskt på senare år. Skolverket lyfter fram tre områden där förbättringar måste ske. Man måste förbättra likvärdigheten, stärka läraryrket och ha en långsiktig skolpolitik.

Det fria skolvalet är ett grundläggande problem. Skillnaderna mellan skolors genomsnittliga resultat har fördubblats de senaste 20 åren. Sverige utmärker sig i internationella jämförelser som ett land där både kunskapsresultat och likvärdighet har försämrats under 2000-talet.

Man brukar prata om skolans kompensatoriska kraft. En bra skola kan kompensera för mycket. När man växer upp i ett hem där man inte kan få hjälp med läxor, inte kan diskutera politik, samhällsfrågor eller litteratur… Skolan kan vara platsen där utrymmet finns.

Det behövs så väl! Jag tänker på en del av de barn jag mött i mitt arbete. Skolan har en så avgörande roll. Är det jobbigt hemma kan skolan både hjälpa och stjälpa. Har man det jobbigt hemma är risken stor att ingen hjälper till så att man kommer till en bra skola. Alla skolor ska vara bra!

Skolans kompensatoriska kraft har blivit svag. Och behöver stärkas. Jag tror på Skolverkets förslag. Man kan formulera om en del av dem till enkla och till synes självklara krav.

Alla elever ska få arbetsro och möjlighet att koncentrera sig.

Alla elever ska känna sig trygga i skolan.

Alla elever ska känna att “det finns en vuxen som bryr sig om just mig”.

Categories:

Comments are closed