Barn har rätt att höras!

Barn har rätt att höras! Vid alla viktiga myndighetsbeslut som rör dem ska de få komma till tals och berätta hur de ser på saken. Det säger Barnkonventionen och det säger svensk lag. Men verkligheten ser annorlunda ut. I en pinfärsk rapport från Socialstyrelsen har man tagit reda på om barn får komma till tals inför domstolsbeslut om vårdnad, boende och umgänge.

Det är socialtjänstens familjerätt som har till uppgift att ta reda på hur barn ser  på saken när deras föräldrar inte kan komma överens om var barnen ska bo, vem som ska bestämma eller hur stort umgänge de ska ha.

När en vårdnadstvist går ända till domstol är det allvar. De flesta föräldrar lyckas fatta beslut om barnen beslut själva när de bestämmer sig för att separera. En del behöver hjälp av en utomstående. Få är så oense att de överlåter till domstolen att bestämma. Våld, missbruk, psykisk sjukdom och andra svårigheter är vanligt i de familjer som kommer till domstolen med en vårdnadstvist.

Beslutet i domstol ska bygga på en bedömning av vad som är barnets bästa. Det är svårt att göra en sådan bedömning om man inte vet hur barnet ser på si situation eller vad barnet vill . För det handlar om det enskilda barnets bästa, inte om vad som är bäst för barn i allmänhet.  Det är inte samma sak. Några exempel:

  • De flesta barn mår bra av att äta grönsaker, men inte Linn. Hon är allergisk.
  • De flesta barn mår bra av att bo med bägge sina föräldrar, men inte Alexander. Han är rädd för att vara ensam med sin pappa eftersom pappan misshandlat honom så många gånger.
  • De flesta barn klarar av två hem med skilda rutiner, men inte Sara. Hon är autistisk och har svårt med förändringar och övergångar.

Utredaren från familjerätten är den som ska framföra vad barnet vill till domstolen. Men Socialstyrelsens rapport visar att ett av tre barn inte får tillfälle att prata enskilt med utredaren. Tonåringar kommer nästan alltid till tals, men inte de yngre barnen.

Några slutsatser är att:

  • Alla barn har rätt att komma till tals! Också de yngre!
  • En del barn behöver mer tid och fler samtal för att kunna bygga upp ett förtroende och berätta om hur de känner.´Nu är det vanliga att de bara får ett eller två samtal.
  • Socialtjänsten behöver bli bättre på att informera barnen så att de förstår varför samtalet sker och vad tvisten innebär.
  • Socialtjänsten behöver bli bättre på att berätta för barnen vad de kommit fram till i utredningen.

Det är dags att ändra på det här. Annars är risken stor att besluten blir fel!